I mitten av 1940-talet grundade Gustaf Eriksson i Ljungby Pennfabriken Gazell.  Exakt hur länge man tillverkade pennor är oklart men troligen var det en bit in på 1950-talet. I augusti 1952 efterlyste man exempelvis en »representant väl inarbetad hos bok- och pappershandlare» som kunde sälja deras »märkespennor». Men redan de annonser man hade i Svenska Dagbladet i november 1951 skvallrar om att man troligen letade efter kompletterande jobb när man talade om att man kunde tillhandahålla “svarvade detaljer i ebonit och lättmetall […] till låga priser», så det är inte osannolikt att de upphörde med penntillverkningen är kulspetspennorna slog igenom.

Pär Strand skriver på Reservoarpennor.se att skriver att under kriget tillverkades pennorna i ebonit från Trelleborg, och när kriget sedan slutade började man importera färgade celluloidstavar från bland annat Tyskland. Dessa har jag ännu inte sett, utan de pennor som passerat mig har känts betydligt mer inspirerade av den danska tillverkaren Penol, vilket känns ganska logiskt med tanke på den driftschef man hade anställd i slutet av 1940-talet. Pär Strand skriver: »Under tiden 1946–1949 var Knud Burchardt driftschef på fabriken. Burchardt förde med sig ett gediget branschkunnande från sin tid på PENOL fabriken i Danmark där han kom in i pennbranschen som PENOLs första lärling.»

I slutet av 1940-talet verkar Gazell riktat in sig på skolor och kontor, något man marknadsförde genom en serie annonser i Expressen och Aftonbladet där det framhölls att deras penna var »stark och tålig och samtidigt förvånansvärt smidig». Med stålstift kostade modellen 14:50 (motsvarande 240 kronor i dagens värde) och med guldstift 28:50 kronor (cirka 550 kronor idag), det senare i paritet med Tower Superior och något billigare än vad Parker tog för sin Duofold AF-penna.