Waterman C/F introducerades 1953 och tillverkades en bit in på 1970-talet. Pennan var den sista USA-designade Waterman-pennan innan företaget flyttade sin verksamhet till Frankrike, och precis som hos Eversharp och Parker anlitades en framstående industridesigner för att formge pennan. I detta fall gick uppdraget till den amerikanska bildesignern Harley Earl som under sin hos General Motors åren 1927 till 1959 bland annat införde fenor på bakskärmarna hos Cadillac och övertalade GM:s ledning att satsa på sportbilen Corvette.

Resultatet blev en ganska nätt penna som ändå har en viss tyngd och fin balans. Modellnamnet C/F sägs stå för »Cartridge Filler», och pennan brukar beskrivas som den penna som gjorde bläckpatroner till det normala fyllningssystemet. Med tanke på hur många Waterman-pennor som finns i omlopp är det därför lite ironiskt att denna storlek på bläckpatroner inte längre tillverkas. Pennan tillverkades i en rad olika utseenden med allt från stålstift till 18 K-stift. Toppmodellerna i guld och silver – med behållare och huv i metall – tillverkades i Frankrike som ett försök att bemöta Parkers framgångar med sin »75», och dessa modeller verkar ha en viss efterfrågan bland samlare. De vanliga modellerna är dock mindre efterfrågade vilket troligen beror just på bläckpatronen som dels innebär att pennan inte uppfattas som vintage, dels innebär att man behöver köpa en konverter (som inte är speciellt lätta att hitta och kostar en del) eller fylla på den tomma bläckpatronen med bläck via någon smal spruta.

I Sverige började pennan marknadsföras under våren 1955 – åtminstone var det då de första tidningsannonserna dyker upp – med rubriker som talade om att Waterman C/F är en den penna som gör »Er gamla reservoarpenna helt omodern» (SvD mars 1955) och att den är »en sensation som slagit världen med häpnad» (SvD sept 1955). Även om pennan omnämndes i annonserna (och då främst dess design) var det framför allt bläckpatronerna – eller »bläcktuber» som man kallade dem – som lyftes fram och som gjorde att C/F var »världens enda verkligt moderna penna»: de gav inga bläckiga fingrar, de kunde aldrig gå sönder, man såg alltid hur mycket bläck som fanns kvar och även om pennan legat utan huv i timmar så var bläcket redo att skriva med.

I mitten av 1950-talet verkar pennan ha sålts i tre olika versioner i Sverige. Pennan med guldhuv kostade 118 kronor (motsvarande ca 1700 kronor i dagens penningvärde), vilket var i paritet med toppmodellen av Parker 51. Mellanmodellen hade »huv i astralit» och kostade 98,50 (ca 1400 kr) – vilket var i paritet med Parker 51 med lustraloy-huv – och den enklaste modellen hade stålhuv och kostade 45 kronor (ca 650 kr). I början av 1960-talet hade dessa ersatts av nya utföranden, där den enklaste modellen hade kromhuv (69 kronor), mellanmodellen guldhuv (90 kronor) och toppmodellen var helt förgylld (165 kronor). I mitten av 1960-talet började modellen kallas »C/F 1500» och hade nu stift i 18 K och huv i pläterat guld med toppmodeller helt i gulddoublé eller 18 K guld.

FAKTA

► Tillverkningsår: 1953 - c 1972
► Tillverkningsland: USA, senare Frankrike
► Material: Polystyren
► Längd: 135 mm
► Tjocklek: 10,5 mm
► Vikt: ca 18-20 g (konverter ytterligare tre gram)
► Stift: Infällt 14 K guldstift, senare 18 K; budgetmodellen hade stålstift
► Fyllningsmekanism: bläckpatron / konverter
► Kända färger: Svart med huv i astralit, gulddoublé